Storbritannien: Bombnedslaget Brexit

Efter månader av spända förhandlingar har förhandlingarna mellan EU och Storbritannien till sist kommit fram till ett avtalsförslag. Men i kanten står det skrivet: tänd på den blå stubintråden och håll ordentligt avstånd. Helvetet kommer att bryta lös. Ur storföretagens synvinkel är avtalsförslaget inte så illa genom att knyta den brittiska ekonomin till Europa. Men i synnerhet för Brexit-anhängarna bland Tories är avtalet problematiskt.

[Source]

May har försökt försvara företagens intressen. Men det har skett till priset att inleda ett inbördeskrig i Tory-partiet.

Efter ett fem timmar långt regeringsmöte kunde premiärministern, trots hetsiga skiljaktigheter, driva igenom en överenskommelse: antingen mitt avtal eller inget avtal – och ingen Brexit.

Tydligen gick 10 eller 11 ministrar mot henne under mötet, men de samtyckte till slut. Det var en "gemensam" överenskommelse – under vapenhot.

Avgörande steg ... över en klippkant

"Detta är ett avgörande steg", sa May, "som gör det möjligt för oss att gå vidare och fastställa avtalet under de närmaste dagarna."

Men sådana lugnande försäkringar måste tas med en hel näve salt. Det kommer inte att "gå vidare".

Saker och ting har redan börjat utveckla sig snabbt. Två regeringsministrar har avgått: pensionsministern Esther McVey och, viktigare, ministern med ansvar för förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, Dominic Raab.

Raab hade bara suttit på posten i några få månader, efter David Davis' avgång, som lämnade posten som Brexit-minister efter tillkännagivandet av det föreslagna Chequers-avtalet på sommaren.

Dessa senaste avhopp följer på en rad tongivande avgångar under det senaste året, då frågan om Brexit slitit isär Tory-partiet. Det verkar troligt att fler kommer att följa och allvarligt ifrågasätta Mays framtid som partiledare och premiärminister.

Tories: ett sjunkande skepp

Detta är den allvarligaste regeringskrisen i mannaminne. Mays regering vacklar på kanten till en avgrund. Den har hål under vattenlinjen och sjunker snabbt. Alla försök att plugga igen hålen verkar ineffektiva. Vattnet fortsätter att strömma in. Snart kommer de att stå upp till halsen i vatten.

Några dagar efter firandet av freden [efter Andra världskriget – öa] uttryckte ironiskt nog den tyska tidningen Der Spiegel det bra genom att säga att May hade duckat för en kula i regeringen. Det vore lämpligare att säga att hon duckade för en kulsvärm.

Brexit har redan från början varit en enda soppa. Cameron chansade och förlorade. Och nu får den härskande klassen ta konsekvenserna. Tory-partiet kommer att trasas sönder. Europa har förgiftat Tory-partiet och är på väg att ödelägga det.

Episkt misslyckande

För bankirerna och kapitalisterna var tanken på en Brexit utan avtal alltför skrämmande att nämna. Det vore en katastrof för deras marknader och profiter. De gör allt i sin makt för att förhindra det. De pressade helt klart May att acceptera en "mjuk" Brexit – och hon lydde.

Om vi bortser från alla detaljer skulle Storbritannien enligt förslaget till överenskommelse förbli nära knutet till Europa, antingen i en handelsöverenskommelse eller i en "fålla". Storbritannien skulle bli tvunget att godta EU:s lagar för att sörja för en "rättvis spelplan" Detta tullavtal skulle kunna utsträckas i oändlighet om inga fler överenskommelser uppnåddes. Brexit skulle bara ske till namnet.

Det har gjort Brexit-anhängarna bland Tories hysteriska och de har hotat att göra sig av med henne. Som Tory-parlamentsmedlemmen Conor Burns sa:

"Jag har alltid sagt att vi inte vill byta premiärminister, vi vill ändra premiärministerns politik. Men vi kan komma till en punkt, där om premiärministern vägrar ändra politiken, så blir det enda sättet att ändra politiken att byta ut personen."

Samma tanke förde Jacob Rees-Mogg fram när han uppmanade till uppror och jämförde situationen med kampen mot kung John.

"Vi kan nå en situation", sa ärkeanhängaren till Brexit, "där politiken och individen blir så nära förknippade med varandra att det kommer att bli mycket svårt att fortsätta stödja personen som för denna politik."

En annan EU-skeptisk parlamentsledamot beskrev Raabs avgång som "slutet" för Mays ledarskap. "Om den person som antogs leda det inte kan stödja det", tillade han, "så hur kan då parlamentsledamöter eller landet göra det. Det är en skräckfilm. Det finns ingen återvändo. Hon måste bara avgå. Det är ett episkt misslyckande."

Allmänna val på tapeten

Ödestimmen är slagen för Theresa May. Det enda som behövs för en utmaning om Torys ledarskap är att 1922-kommittén¹ får 48 underskrifter som kräver att hon avgår för att utlösa en omröstning.

En sådan omröstning kan ske på några dagar. Det är därför möjligt att May kan stå på randen till att kastas ut. Även om Tories hittar en ny ledare (möjligen Boris Johnson eller Rees-Mogg) är det sannolikt att regeringen faller eftersom den inte längre har någon majoritet.

En ny Tory-ledare skulle tvingas förhandla med Europa och Demokratiska unionistpartiet (DUP) på samma gång, och det reaktionära nordirländska partiet har idag föga intresse av att stödja en Tory-regering. Och utan stöd från DUP är regeringen färdig.

Sista datum för att lämna EU är 29 mars. Det finns inte tid att förhandla om ett annat avtal. Men allt detta skulle kunna ställas på ända av allmänna val efter nyår.

Om May avsätts och det inte finns någon majoritet, så kommer Jeremy Corbyn som ledare för oppositionen att ombedjas bilda regering. Utan majoritet för den är det enda alternativet allmänna val.

Outforskade vatten

Avtalet har redan mött utbrett motstånd från alla håll. Labourpartiets båda flyglar är mot det. Till synes är Tory-partiets båda flyglar också mot det. De nationalistiska partierna är mot det, liksom liberaldemokraterna och DUP.

Det verkar därför mycket osannolikt att Mays avtal går igenom parlamentet. Samtidigt finns det inte tid att förhandla fram ett nytt avtal och EU är inte intresserat av att förlänga tidsfristen efter 29 mars.

Vi befinner oss uppenbart på outforskade vatten. Från och med nu kommer saker och ting bara att bli mer komplicerade.

Corbyn bör helt riktigt rösta ner Mays avtal och försöka tvinga fram allmänna val. Det är det enda alternativet.

Om avtalet röstas ner av parlamentet skulle Mays auktoritet vara noll. Vi kan vara ganska övertygade om att det blir slutet för hennes regering.

Det är en farlig situation för storföretagen att befinna sig i, utan något beslutat avtal. De kommer att göra allt för att pressa parlamentsledamöterna och lappa ihop en "mjuk" Brexit. Men det kanske måste vänta till efter nya allmänna val.

Ett nytt kapitel

Sannolikheten av allmänna val och att en Labourregering under Corbyn kommer till makten öppnar upp ett nytt kapitel med nya utmaningar i Storbritannien.

Den brittiska kapitalismens fördjupade kris kommer att fortsätta oavsett det exakta resultatet. Den enda vägen framåt för en Corbynregering är att genomföra en djärv socialistisk politik i arbetarklassens intressen.

Det är det enda sättet för oss att "återta kontrollen", i kampen för ett socialistiskt Storbritannien och ett socialistiskt Europa.

[1] Kommitté bland Tories som övervakar valet av ny partiordförande – öa.